




Lp2011beskrivs skolans uppdrag att ge elever :
Genom ett miljöperspektiv möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (www.skolverket.se)
"Valet står inte mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan vad de lär sig av de situationer de ingår i.
Den intressanta frågan blir att utröna varför människor
engagerar sig i och motiveras av vissa läroprocesser, medan det ofta är svårt att skapa ett sådant engagemang i andra sammanhang. Men människor kan inte undvika att lära”.Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, s. 28. http://www.skolverket.se
Vad?
Jag har valt att undersöka utomhusmiljö som klassrum och hur denna kan nyttjas i bildundervisning och användas för egen kunskapsutveckling samt hur den påverkar individens lärande och kreativitet. Att se utomhusmiljö som samhällets resurs och hur kan bildämnet användas som kommentar till samhällets utveckling?
Varför?
Eftersom jag arbetade som förskollärare och bildlärare under flera år har undervisningsmiljöer med tonvikt på bildsalar haft betydelse för mig under mitt yrkesverksamma liv. En av de erfarenheter som lämnade djupa spår hos mig var när jag fick ett vikariat i bild på en grundskola. Denna skola hade byggts om och kompletterats med nya klassrum. Men av någon anledning blev bildsalen inte prioriterad och undervisningen bedrevs i ett litet utrymme som rymde femton elever. Med elevklasser bestående av minst tjugo elever och upp till tjugosju och med platser bara till maximalt femton var denna undervisning mer eller mindre komplicerad. Med erfarenhet av dessa begränsade utrymme i bildundervisning fick jag en spontan ide´när jag skulle göra mitt examensarbete att ge mig ut och använda mig av natur.
I tidskrift för lärarutbildning och forskning Möten med medieringar tar Anders Marner upp Lena Aulin-Gråhamns och Jan Thavenius utredning av kulturens roll i skolan, Kultur och estetik i skolan där dem anser att:
Skolan har i informations- och mediesamhället förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande kunskapsförmedlare. Det behövs en ny kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den har som en demokratisk offentlighet för barn och unga i ett kulturellt heterogent samhälle. (Aulin-Gråhamn & Thavenius 2003:11)
Även kopplingen mellan demokrati och yttrandefrihet ges naturligt samband med ett estetiskt perspektiv; ”det är i gestaltandet vi blir offentliga och synliga” (s. 12). Meningen med skolans roll som en kulturell mötesplats för alla elever är att främja en demokratisk utveckling.
http://www.use.umu.se/digitalAssets/5/5939_moten_och_medieringar.pdf ( s.32)
Hur?
Första steg i min process var att utse en plats där jag tänkte genomföra mina observationer och experiment. Den utsedda platsen blev en strand. Varför valde jag denna plats berodde på att jag läste i tidningen om ett förslag från kommunala politiker att anlägga en industrihamn här vilket har väckt samhällsdebatt och starka känslor, upprördhet och protester från allmänheten. Det ansågs att det redan fanns en fungerande hamn och man ifrågasatt meningen med så stort ingrepp på naturen. Detta satte igång omedelbara tankeprocesser: natur = ursprung = lärande = kreativitet = klassrum.
Jag inledde min gestaltningsprocess med att vara på stranden så mycket som möjligt och fotografera vid olika tidpunkter på dygnet på grund av att jag ville bekanta mig med platsen och göra den till min egen. För att bli ett med den måste jag lära mig att förstå den.
Att använda sig av den autentiska miljön, stranden som whiteboard, naturföremål som arbetsmaterial är detta en del av undervisningsmöjligheterna och komplement till undervisning i skolan. Jag har med detta arbetet följt min egen process och byggt upp erfarenheter från egna upplevelser och experiment som jag kommer att dra nytta av i mitt kommande undervisningsarbete när jag tar med mig eleverna.
Mitt gestaltande arbete var att arbeta med material som jag hittade på stranden. Tanken var att jag skulle utgå från de förutsättningar som gavs på platsen. Jag har skapat nya former under hela processen och hade inga bestämda idéer, jag skulle skapa från ett nytt utgångsläge varje gång. Fortsätta på det gamla eller göra nytt. Min tanke var att allt som jag skapade skulle lämnas kvar för att jag tänkte följa de förändringar som uppstod i ett senare skede. Varje gång jag kom tillbaka har jag konstaterat att naturen har sina egna lagar och är oförutsägbar. De som jag skapade igår fanns inte kvar dagen efter och så här har det fungerat under hela gestaltningen. Mitt arbete bestod mycket av användning av tång, pinnar och stenar. Det intressanta med detta var att tillgången av material var varierande, ibland mer och ibland mindre av allt. Tången som fanns i mängder ena dag spolades bort andra dagen. Sanden som jag trodde var största tillgången var svårast att hantera, den var för blött eller för torr eller dränkt i vågorna , otillgänglig. Det blev inga sandslott på den stranden, men det blev en del andra intressanta former gjorda av olika material. Jag har upplevt fascination varje gång jag skapade något nytt. Dels materialets egenskaper och dels förändrade utseende på mina figurer. Jag upplevde stranden som en whiteboard i skolan man skriver , tecknar, suddar, skriver nytt , sätter fast och uppmanar varje gång LÅT STÅ! tills nästa dag. .... och när man kommer tillbaka nästa dag så är delar eller allt som var skrivet i går BORTA! Jag använde hela strandytan och valde de platser jag kände för just i det tillfälle. Precis som på ritpapper eller duk. Jag har även haft stor användning av digital utrustning som jag behövde till redigering, arbetet med fotoshop och sammansättning av bilderna vilket har resulterat i ett bildspel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar