Varför just denna plats?
Fokusen från första början kretsade kring ett förslag från kommunala politiker att anlägga en industrihamn här vilket har väckt starka känslor, upprördhet och protester från allmänheten och detta gjorde även mig känslomässigt engagerad i platsen.
Under senaste tid har jag tillbringat mycket tid här och jag upplever att jag börjar närma mig platsen på ett helt annat sätt nu än vad jag tänkt mig från början. Jag har fotograferat i dagsljus och i mörkret, upplevt solnedgång som under några minuter försvann bakom horisonten och allt blev kolsvart, jag testade att ta bilder med eller utan blixt och funnit nya uttrycksperspektiv och fenomen. Att rita och skriva i sanden var också ett sätt att känna. De orden jag skrev i sanden spolades bort och var inte kvar dagen efter. Jag letade efter stället där jag trodde jag skrev. Borta! Synd, var min första tanke.
Idag på handledningen fick jag frågan hur långt jag ser när jag tittar mot horisonten? För mig var den självklara bilden alla de platser jag besökt och människor jag träffat. Det handlar inte bara om avstånd utan även all social och kulturell interaktion, mina erfarenheter.
Från att utgå från en politisk ide´ börjar gestaltningen utvecklas till något helt annat. Jag ska göra platsen till min egen och testa mig fram. Genom att finnas där ska jag försöka sätta ord på vad som händer, vad jag upplever, vilka nya upptäck jag gör och därmed ta in en ny kunskap. En lärande och kreativ miljö för mig. Kanske ska jag göra som Lena Philipsson i lördagens" Så mycket bättre" .... sätta på mig en prinsesskrona och äga stranden för en dag.
Under dagens handledning har diskuterats hur man ska utmana sig själv genom att göra saker som man inte trodde sig våga göra. Även att blogga är ett sätt att lära sig behärska nya uttrycksformer som blir mer och mer vanligt i dagens samhälle. För mig är även bildbearbetning ett sätt att testa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar